Hundus Idiotus

HUNDUS IDIOTUS

Hundägande, lat.hundus idiotus,
är en sjukdom med långdraget förlopp. Den kan drabba alla, oavsett kön, ålder eller tidigare status i samhället.
Tendenser tyder på att den i vissa fall är ärftlig. Långtidsstudier har visat att tillfrisknads-procenten är låg. Man har även noterat att återfallsrisken är betydande hos patienter med lyckad behandling.

SYMPTOM
Första symptomet är en, oftast dold, önskan efter egen hund,
många gånger med en diffus bakgrund. Sjukdomen slår ut på allvar när patienten har köpt hund. Då ses de ute i vilket väder som helst, till och med hagel och drivis, under bästa sändningstid i TV, vandrande omkring på gatorna likt zombies med sina hundar.
Ett annat symptom som är väldigt vanligt är att personen i fråga ses springa omkring ensam i skogen, med ett tomt koppel i handen samt en ansiktsfärg från högröd till en blåaktig nyans vilt skrikande "koom hiiiiiit".
Erfarenheten säger att man inte bör försöka få kontakt med den något hysteriska hundägaren, då detta är totalt meningslöst i lägen som ovan beskrivits. Annars ses hundägare ofta stående i samspråk med andra hundägare, trots att de bevisligen aldrig träffats eller presenterats.

PRESENTER
Till högtidsdagar köper patienten ofta morötter och hamburgare i plast ,gärna med inbyggd pip vid tryckningar. Pipleksaken slås in i ett vackert omslagspapper och under stort hemlighetsmakeri sparas presenten exempelvis till jul. Då tas paketet fram under högtidliga former för att föräras till en -begripligt nog-oförstående hund. Stor tid och möda läggs alltid ned på julklappar och presenter till hundens födelsedag och för all del även namnsdag.

ÄNDRAD SJUKDOMSBILD
I ett senare stadium ändras sjukdomsbilden till att bland annat omfatta sömnsvårigheter samt en mer lättsinnig inställning till pengar. I arla morgonväkten, företrädesvis lördags- och söndagsmorgnar ses patienterna packa sina bilar fulla med matsäck med extra kaffetermos, ryggsäckar, små fällbara stolar, hundfilt, hundar, sömniga barn samt motsträviga livspartner. Efter varierande antal timmars bilkörning tillbringas dagen oftast enlig följande.

PLASTOFILI
Sittande på de medhavda mycket obekväma tältstolarna time efter timme intensivt stirrande på andra patienter som springer runt i en fyrkantig ring. Därefter springer de själva ett par varv och får för det olikfärgade plastband som de visar glädje över, ibland besvikelse. Uppskattat värde på plastbanden är i storleksordning 15 öre. Uppskattade utgifter under en sådan dag ligger mellan 500 och 800 kr.

ÖVRIGA SYMPTOM
Det finns även andra symptom, som till exempel när patienten ses springa omkring i skog och mark, med ett långt snöre mellan hunden och sig själv. Vilket för all del förefaller vara ett bättre sätt än ensam springa omkring med ett tomt koppel. Om hunden någon gång stannar vid en pinne kan stor glädje och tillfredställelse både höras och ses hos patienten.

BEHANDLING
När ovan beskrivna symptom känns igen finns det ingen tvekan om att sjukdomen fått fäste och all behandling kan vara resultatlös. För största möjliga chans att bota en person som drabbas av hundägande, bör samtalsterapi sättas in redan vid det första symptomet. Omyndigförklarande är inte att rekomendera, trots att det förekom förr. Vetenskapliga undersökningar har visat att patienterna själva inte upplever sin sjukdom som speciellt besvärande. Då de i regel är ganska glada och nöjda kan man med gott samvete låta dem hållas och se dem som pittoreska inslag i vårt samhälle.

Källa: Okänd

Skojj!

Nu har jag skaffat en blogg bara för att alla andra också har blogg. Jag kommer skriva allt om mitt liv, dag ut och dag in!
Jag har precis anordnat ett läger med brudarna Josefine, Lisa och Veronica, det var nog dte roligaste jag gjort i hela mitt liv! Det var väldigt mycket planer och grejja innan lägret men man trodde ju man hade planerat allt, men så var dte inte vi fick sitta i alla pauser, alla kvällar, alla morgonar och planera vad som skulle göras, hur vi skulle gå promenaderna med hundarna. vi fick ihop 18 deltagare och det var ju väldans många, jag trodde vi aldrig skulle få ihop dom. Alla deltagare har vart helt underbara ochd et har vart kul att lära känna så många nya människor och doggar. Det roligaste var nog att lära ut så mycket av det man själv visste, det var jätte många där som t. ex. aldrig hade kört agility och dom körde en hel bana hela bunten sista dan nu den 29 juni. Det var ju ganska kul också sen när man fick så bra kommentarer om att man hade anordnat ett skitbra läger =). Det var väldigt jobbigt att lämna alla, dom kunde ju flyttat dit och intge bara åka sen, många kramar och tårar vart det! =(. Tack för en underbar vecka brudarna och alla deltagare som kom.

Idag den 29 juni är det min födelsedag också! på lägret märkte jag att Veron, Lisa och Josefine var väldigt hemlighetsfulla mot mig man jag hade ju glömt bort att jag fyllde år så jag fatta ju ingenting. Men sen när alla deltagare från lägret åkt blev det party av, vi åt tre kebebpizzor ovanpå varandra så dte vart som en tårta, skit snällt av er tjejor! Jag lovar att ni ska få komma till min sommarstuga!

Välkommen till min nya blogg!

Min blogg, min blogg, min blogg! Jag kommer skriva allt om mitt liv men det kommer självklart handla mest om mitt Hundliv!=)

RSS 2.0